Täckdikningskola

Inledning

Alldeles oavsett om dräneringen sker på naturlig väg eller genom täckdikning så är dränering den verkliga grundstenen för en effektiv växtodling. I Skandinavien finns väldigt få jordar som kan räknas som självdränerande och det är viktigt att veta att det inte är möjligt att dränera bort andelen växttillgängligt vatten.

Du kan alltså inte dränera "för mycket" under förutsättning att täckdikesdjupet inte överstiger 1 meter som anses som det optimala djupet för lantbruksgrödor.

Dränering handlar i vårt klimat till stor del om att bli av med överskottsvatten, men dessutom att i torrperioder förse grödan med vatten tack vare ett större rotdjup. Med en väldränerad åkerjord ökar säkerheten i växtodlingen, och fördelarna visar sig under hela vegetationsperioden. Allt ifrån bättre övervintring för höstgrödor till tidig upptorkning och därmed tidigt vårbruk. Tidigt vårbruk leder till jämn uppkomst och säkrare etablering av grödan men kanske framförallt jämn och tidig avmognad, som emellanåt kan vara skillnaden mellan att kunna bärga skörden eller inte. En tidig skörd medger också betydligt större möjlighet att hinna så höstsådda grödor. Bristande konkurrens från grödan i kombination med sen och blöt höst gynnar framförallt rotogräsen som får en rejäl chans att etablera sig. Alltför stora värden står på spel för att man ska våga tillåta sig chansa med dåligt fungerande dränering.

Täckdikning är en långsiktig investering där det är relativt lätt att kartlägga kostnaderna men svårare att värdera intäkterna. Gör därför alltid en kalkyl över gårdens specifika förhållanden där faktorer som skördeökning, mindre jordbearbetning, mindre kemisk och/eller mekanisk rotogräsbekämpning, mindre örtogräsbekämpning, enklare skördearbete, lägre torkningskostnader och bättre växtföljd ingår. Dessutom ska inte trivselfaktorn undervärderas. Tillfredsställelsen över att ha kontroll över vattenbalansen är ett värde i sig, om ej i ekonomiska termer.

Avvattningsbehov

Hur mycket vatten som ska dräneras bort och därmed anläggningens kapacitet är beroende av gårdens växtodlingsinriktning och skillnader i nederbörd och avdunstning. I områden med hög nederbördsintensitet måste anläggningen ha en högre kapacitet än i områden med endast kortvariga regn. Ett sätt att få en bild av hur nederbörden har varit i ett område är att göra en frekvenskurva över de senaste 20 -30 årens femdagarsregn. På de sättet kan man enkelt se hur ofta förekommande olika nederbördsmängder återkommer. Att just femdagars regn är intressant beror på att de ofta förekommer under nederbördsrika perioder då marken redan är vattenmättad och en väl fungerande dränering då är speciellt viktig. Vilken vattenmängd som systemet sedan ska dimensioneras efter beror på vilka risker odlaren vill ta. En dyrbar gröda tex. inom trädgårdsodlingen där man vill ha liten risk för vattenmättnad måste systemet dimensioneras för en låg risk. På jordbruksmark kan det vara lämpligt att dimensionera dräneringen efter det antal mm nederbörd som återkommer med en frekvens av fem år.

Se behovet

Att en åkermark är dåligt dränerad märks på flera olika sätt, och den smygande försämringen gör det svårt att bedöma när det är dags att dränera. Det hela beror vanligtvis på en för hög grundvattennivå som ställer till problem under hela eller stora delar av året.

Inför vårbruket torkar jorden upp långsamt med försenad sådd som följd. Börjar sedan vegetationsperioden med hög nederbördsmängd uppstår lätt syrebrist i marken, plantorna gulnar och utvecklas inte ordentligt. Stor risk föreligger att fröogräs, som gynnas av hög fukthalt i såbädden, tar överhand och konkurrerar med grödan om utrymme och växtnäring. Även rotogräsen får goda förutsättningar och är nästan omöjliga att utrota på dåligt dränerad åkerjord.

Är grundvattennivån redan hög påverkar det naturligtvis jordens buffertförmåga och det blir ofta svårt att efter regn komma ut på åkern med insatser i rätt tid oavsett om det gäller jordbearbetning, gödning, växtskydd eller skördearbete.

Paradoxalt nog betyder det större rotdjupet i en väldränerad jord att växten även under torrår tillgodoses med en större mängd växttillgängligt vatten och alltså inte så snabbt tar skada som annars skulle vara fallet. Dränering kan därför i viss mån även betraktas som bevattning. Tydligaste beviset för detta att under riktigt torra år är växtligheten bäst just över täckdikesrören där dräneringen är som mest effektiv.

Regelverk

Normalt krävs inte tillstånd för täckdikning, men du som dikar bör vara observant på de regler och bestämmelser som finns, dessa kan sammanfattas enligt följande:

I hela Sverige råder tillståndsplikt för markavvattning och i större delen av jordbrukslandskapet är markavvattning dessutom förbjuden.

För dränering av jordbruksmark med dräneringsrör, med upp till 300 mm diameter, krävs tillstånd endast om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas. Det betyder att tillstånds kan krävs om dräneringen till exempel berör en våtmark.

Även rensning av öppna diken är undantagen från tillståndsplikt. När man rensar ett dike får man inte gräva djupare än till tidigare fast botten. Om fisket kan skadas av arbetena ska anmälan göras till länsstyrelsen innan arbetena påbörjas.

Nya kantdiken och fördjupade kantdiken omfattas vanligen av tillståndsplikt och förbud.

Om du är osäker på vad som gäller i ditt fall kan du begära samråd med din länsstyrelse. Länsstyrelsen ska då svara inom 6 veckor. Du kan också vända dig till Jordbruksverkets vattenenhet eller din täckdikningsprojektör för rådgivning.

Planläggning

Rätt plats, rätt djup och rätt dimension

Innan något annat görs är det lämpligt att kontrollera de öppna huvudavloppens kondition vad avser dikesdjup och igenväxning. Detta för att verkligen försäkra sig om att det finns utlopp för det tänkta systemet.

Emellanåt kan det hjälpligt gå att rätta till otillfredsställande dränering med hjälp av behovsdikning av en mindre del av ett skifte. Viktigt är i så fall att denna typ av åtgärd sker efter en långsiktig plan. Att gräva ett antal stickdiken i ett surt parti, utan att veta hur dessa diken ska inlemmas i ett större system är ofta dålig ekonomi. Upprätta därför regelmässigt en ordentlig täckdikningsplan över de skiften där du upplever dräneringsbehov. Därefter finns möjligheten att välja om hela skiftet ska åtgärdas eller om det för tillfället räcker med ett mindre system inom skiftet. Ofta upplevs att det nydikade partiet fungerar så väl att det ganska snart står klart att hela skiftet vinner på att åtgärdas

Planen underlättar framtida underhåll eftersom det blir betydligt enklare att lokalisera ledningarna vid eventuella stopp.

Planen kan också ses som en värdehandling den dagen åkermarken ska värderas vid försäljning eller arrende

Utförande

Nydikning eller kompletteringsdikning?

Finns fungerande stamledningar som dessutom ligger tillräckligt djupt kan man emellanåt överväga att lokalisera befintlig grenledningar och lägga nya mellan dessa. Förfarandet förutsätter att även de gamla grenledningarna fungerar men att de med dagens krav ligger på för långt avstånd från varandra för att medge en effektiv avvattning.

I övriga fall bör man inrikta sig på en nydikning. Det är då viktigt att väga in flera faktorer som t ex krav på ytavvattning, jordart , rostproblem, avvattningsområdet storlek etc. Här är ett gott råd att ta hjälp av en kunnig och van projektör för att i möjligaste mån undvika dyrbara misstag.

Filtermaterial

Används framförallt av två anledningar, att förhindra slamningsbenäget material att komma in i röret, och att underlätta inströmningen. Valet av filtermaterial görs i första hand efter vilket behov man har och i andra hand efter pris på plats i rörgraven.

Naturgrus

För att grus ska få en tillräckligt filtrerande effekt måste det bestå av ett välgraderat material med kornstorlek 0-8 mm. Handelsvaran dräneringsgrus har till övervägande del alldeles för högt sandinnehåll för att vara godtagbart till täckdikningsändamål. Var därför noggrann vid beställning, och konsultera gärna din entreprenör som har lokal kännedom om var ett godtagbart material finns att hämta.

Krossmaterial

Erfarenhetsmässigt fungerar 2-8 mm bra på lerjordar som inte är alltför slamningsbenägna.

Sågspån

Är ett bra inslamningsskydd, men var noga med att kontrollera att spånet till minst 50 % har en kornstorlek större än 1 mm. Sågspånets hämmande effekt på jordlevande bakterier gör också att det tillsammans med rör med slitsstorlek III (Special) är den bästa kombinationen på jordar där risk för rostutfällning föreligger.

Kokos

Filterbelagda rör är mycket vanligt i Mellaneuropa, dels för att tillgången på andra filtermaterial där är sämre men även beroende på att det är mycket bekvämt att använda. Den skadliga markpackningen kan dessutom reduceras avsevärt om man kan undvika tunga grustransporter i anslutning till rörgraven. Andra fördelar är att det även ger filterfunktion under röret, vilket inte är fallet med filtermaterial tillförda efter läggning, och att din egen arbetsinsats till stor del kan uteslutas under entreprenaden.

Geotextil

Kan lindas runt röret och fungerar enbart som inslamningsskydd. Främsta användningsområdet är sandjordar. Beroende på ett högre inläckningsmotstånd i geotextilen kan det vara lämpligt att kompensera detta med ett något större läggningsdjup.
Särskild utredning om lämpligheten på den aktuella jordarten kan vara nödvändig. I de fall man eftersträvar att underlätta inströmningen kan det vara lämpligare att använda geotextil som en remsa under röret i kombination med de traditionella filtermaterialen.

Resterande återfyllning

Täckdikningens funktion vinner i de flesta fall på att matjordslagret sticks ner över röret. Främsta anledningarna härtill är att dels har matjord bättre struktur än den råa alven, dels kommer daggmasken att bättre trivas där det finns organiskt material. Daggmaskgångar är nämligen oerhört viktiga för vattentransporten ner genom markprofilen, och det finns därför all anledning att på alla sätt skapa goda förutsättningar för att få daggmasken att trivas. Om jorden innehåller större stenar är det väl använd tid att göra återfyllnadsarbetet manuellt. I annat fall kan man mycket väl plöja igen rörgraven med en vanlig plog. Täckdikning i lerjord vinner också på att, om det är möjligt, återfyllnadsjorden och schaktväggarna tillåts torka ut lite innan återfyllning.
Enda undantaget från återfyllning med matjord är vid de tillfällen man dränerar en slamningsbenägen jord med kokoslindade rör. Detta eftersom kokos är ett organiskt material som om det omges med matjord bryts ner snabbare än om det omges av rå och förhållandevis död alv.

Rörtyper

Standard

Lämpligt till alla jordarter med undantag för moss- och järnhaltig jord. Tillsammans med dräneringsfilter av grus eller sågspån ger detta rör ett väl fungerande och effektivt dräneringssystem. Vid dränering i mycket slamningsbenägna jordar bör inslamningsskydd användas under röret.

Special

Specialrör för moss- och järnhaltiga jordar eller där större vattenintagskapacitet önskas. Vid dränering av mossjord kan, om jordens struktur är torvliknande, oftast dräneringsfilter uteslutas. I järnhaltiga jordar rekommenderas grenledningar med minsta dimension 74/66. I dessa jordar rekommenderas alltid sågspån som dräneringsfilter.

Kokos

Standardrör lindat med ett lager kokosfiber. Med denna konstruktion erbjuds ett rör med färdigt dräneringsfilter runt hela vattenintagsytan. Filtret motverkar inslamning samtidigt som det förbättrar intagskapaciteten. Framförallt lämpligt vid dränering av lerjordar, men kan också användas i andra jordar vid dränering under sådana förhållanden då det beroende på markens bärighet och raskänslighet i rörgraven kan vara svårt att tillföra annat dräneringsfilter. På så vis kan också dräneringssäsongen utsträckas till både tidigare på våren och senare på hösten.

Geotextil

Special klädd med tunn strumpa av geotextil. Används vid dränering av jordar med hög siltandel, och till övriga jordar med svåra inslamningsproblem. Särskild utredning angående grenledningars dimension kan vara nödvändig.

Dubbelväggsrör

Dubbelväggsrör utvändigt korrugerade, invändigt släta. Till större stamledningsdimensioner och exempelvis igenläggning (kulvertering) av öppna diken finns slitsade rör i dimensioner upp till 500 mm, och oslitsade upp till 800 mm.

Standardisering

Det är viktigt att känna till är att det inte finns någon gemensam EN-standard för korrugerade dräneringsrör för täckdikning. Därför gäller fortfarande respektive lands nationella standarder. Kontrollera därför noggrant att de rör som används har vederbörliga stämplar och godkännanden. Alla rör som är godkända enligt Svensk Standard ska uppfylla kraven i SS 3520 och inget annat! Mer information finns att hämta i Jordbruksverkets och Plast- och kemibranschernas läggningsanvisningar som kan hämtas under fliken Nedladdning.

Ytvatten

Markpackningen på framförallt lerjordar har under senare år visat sig ge betydande problem med ytvatten som blir stående under så lång tid att grödan riskeras att skadas. Problemet blir vanligare efter flera år av höga nederbördsmängder i kombination med avsaknad av rejält tjäldjup eller torka som båda till viss del kan återställa jordens genomsläpplighet. Hursomhelst finns det ett par sätt att komma tillrätta med problemet.

• Grusfilter

• Brunnar

• Bryta plogsulan

Laggdiken

Ett väl utfört laggdike mot högre belägen omgivning är en förutsättning för att tillräckligt effektivt kunna ta hand om det grund- och ytvattenflöde som annars skulle belasta täckdikessystemet.

Maskiner

Grävhjul och grävkedja lämnar båda en öppen rörgav med fördelen att det är lättare att kontrollera gammal avgrävd dränering och om de är vattenförande omgående kunna koppla in dessa.

Täckdikningsplogen minskar arbetsbehovet eftersom återfyllning inte behövs i någon större utsträckning. Plogen är dessutom mindre stenkänslig och har en snabbare framdrift än de båda ovanstående.

Vid svårare stenförhållanden kan traditionell schaktning vara det enda realistiska schaktmetoden men kan annars inte konkurrera med maskinell läggning.

Det är därför den egna gårdens förutsättningarna som främst styr vilken schaktmetod som bör väljas.

Entreprenörer

Täckdikning är ett precisionsarbete som bäst utförs av specialister, anlita därför alltid en kunnig entreprenör. Läs mer om verksamma entreprenörer i Sverige i menyn under Entreprenörer & Projektörer.

Kablar och ledningar

Innan schaktningsarbeten startas är det oerhört viktigt att kontakta elnäts- och telebolag för utsättning av ev ledningar. Ta för vana att göra så även om du är "säker" på att det inte finns kablar på det berörda fältet. Det kan bli mycket dyrt om det visar sig att du hade fel.

Precisionsodling

I modern växtodling talas allt mer om precisionsodling, att med hjälp av olika positioneringssystem anpassa givor av bl.a. växtnäring och växtskydd till förutsättningarna på växtplatsen. Att därvid inte ta hänsyn till dräneringssituationen kan närmast liknas vid rysk roulett. Alla ansträngningar i form av växtnäring, växtskydd, bevattning etc. kan nämligen riskera att gå i stöpet enbart beroende på att man inte kan bli av med överskottsvatten på ett effektivt sätt.

Täckdikning i vallodling

Tvärt om mot vad man kanske tror är vallodlingen den gröda som snabbast betalar tillbaks investering i dränering. Detta hänger ihop med att ju fler skördar man tar ju större blir den sammanlagda skördenedsättningen samt att kostnaderna blir dryga om man tvingas lägga om en vall beroende på körskador och eller hög ogräsförekomst, faktorer som alla påverkas av dräneringens beskaffenhet. Intensiv betesdrift kräver också väldränerade betesvallar för att lyckas.

Tänk på att:

• Dålig bärighet leder till körskador som leder till ökat maskinslitage och tidigare vallbrott än planerat
• Utvintring i hög grad påverkar vallens avkastningsförmåga
• Bristfällig dränering gynnar ogräsen, som normalt har ett lägre näringsinnehåll än gagnväxterna
• Bärigheten påverkar skördetidpunkten som i sin tur påverkar skördens näringsvärde
• Precisionsodling är bortkastade ansträngningar utan en effektiv markavvattning
• Skördevariationen mellan enskilda år minskar
• Möjligheten att torka på slag förbättras med snabb ytvattenavrinning
• Täckdikning leder till längre växtodlingssäsong och större andel växttillgängligt vatten även vid torka
• Den skadliga packningen minskar
• Effektiv betesdrift förutsätter täckdikning. Härdigare grässvål och snabbare tillväxt.

Underhåll

Täckdikningsinvesteringar skiljer sig inte från andra investeringar när det gäller underhåll. För en väl fungerande anläggning krävs ett visst underhåll.

Det är oerhört viktigt att varje år se till att täckdikesögonen har fritt utlopp. Öppna huvudavlopp måste underhållas så att ögonen inte riskerar att mynna ut under vatten under längre perioder. Risken är då att vattenhastigheten i systemet blir så låg att slam som kommer in i röret inte kan transporteras ut och därmed äventyrar systemets funktion.

Kantdiken slamrensas och buskröjs regelbundet. Kantbrunnar, intagsbrunnar och stensilar friläggs så att de fungerar som avsett. Ytvattenbrunnar i lågpunkter friläggs från jord och slamrensas.

Ekonomi

Lönsamhet

Alla vet förmodligen att täckdikning främst betalas av skördeökningar, och redan vid en måttlig skördeökning kan en kompletteringsdikning på befintligt stamledningssystem snabbt bli lönsam. Till detta ska lägre bruknings- och skördekostnader läggas. Betänk att avsevärda kostnader kan sparas i allt från tidigare åtkomst till fältet, effektivare ogräsbekämpning, bättre växtnäringsutnyttjande, minskade körskador, lägre dragkraftsbehov, gynnsammare skördeförhållanden osv. Svårigheten med att bedöma ovan beskrivna parametrar för det enskilda företaget har legat som en hämsko över svensk täckdikningsverksamhet. Det är troligt att mer skulle täckdikas om den enskilde företagaren hade ett effektivt instrument att sätta "kronor och ören" på dessa. Så länge ett sådant inte finns tillgängligt är ett gott råd att jämföra intäkter och kostnader för det tilltänkta skiftet med ett väldränerat skifte med i övrigt jämförbara förhållanden. Ett annat sätt kan vara att täckdika skiftet och med utgångspunkt från resultatet av detta, bedöma lönsamheten för en mer omfattande dränering på det egna företaget.

Finansiering

En investering i produktionsmedlen av typen täckdikning innebär i jämförelse med inventarier, normalt en lägre risk för kreditgivaren vilket i sin tur bör resultera i lägre ränta för låntagaren. Förhandla med din bank, här finns pengar att tjäna i lägre kapitalkostnader.

För att undvika skatteeffekten vid den längre skattemässiga avskrivningstiden (10 år för nyinvestering) jämfört med inventarier, kan det vara en fördel att låna till investeringen och amortera i samma takt som avskrivning sker. Kontakta din ekonomirådgivare för mer ingående planering.

Arrenderad jord

En allt större andel av vår svenska åkerjord är arrenderad. Och det har visat sig att mark som brukas av ägarna relativt sett dräneras mer än tre gånger så mycket som arrenderad. Samtidigt finns det inget som pekar på att arrenderad åker skulle ha ett mindre täckdikningsbehov, snarare tvärtom. Det finns framgent alltså en uppenbar risk att arrendejord allmänt kommer att få en lägre avkastningsförmåga.

Det bör vara såväl jordägarens som arrendatorns intresse att så inte blir fallet. Stora omvälvningar väntar och den som inte ser över sin verksamhet i tid riskerar att hamna på efterkälken, oavsett om han är jordägare eller arrendator.

Det är därför viktigt att kunna påvisa värdet av täckdikning för jordägaren. Det främsta argumentet är att täckdikning är ekonomiskt lönsam för båda parter. Om man vill att jorden långsiktigt ska avkasta arrendeintäkter krävs givetvis att jorden har en optimal avkastningsförmåga och att den därmed är intressant att arrendera.

Båda parter bör göra klart för sig vilket tidsperspektiv man har för sitt engagemang. Det förhåller sig nämligen så att täckdikad åkermark betingar både högre arrendeintäkter och högre pris vid försäljning. Är det uppenbart att jorden behöver täckdikas bör man fråga sig om man har råd att vänta och vad man i så fall väntar på. Det ackumulerade skördebortfallet är dyrt i längden och kan bättre användas till att finansiera investeringen.

Här nedan redovisas några metoder att finansiera täckdikningen på arrenderad mark:

Täckdikning och miljö

Det råder ingen konflikt mellan täckdikning och miljöintressen. Tvärtom har täckdikning en positiv effekt på utlakning av framförallt fosfor. Detta beror till största delen på att ytvattenavrinningen reduceras genom att större andel av markvattnet passerar ner genom markprofilen varvid markpartiklarna effektivt binder fosfor. Samma sak gäller för de flesta växtskyddsmedel.

När det gäller kväve råder det delade meningar, men helt klart är att utnyttjandegraden ökar markant efter täckdikning eftersom växten tack vare ett större rotdjup har större möjlighet att ta upp näringsämnen innan de når grundvattnet. Täckdikningen ger också större möjlighet att odla höstsådda grödor vilket i sin tur ger bättre möjligheter att utnyttja restväxtnäringsämne från föregående gröda. Att ha marken bevuxen så stor del av året som möjligt är den främsta metoden för ett effektivt växtnäringsutnyttjande.

Reglerad dränering

Kvävets kretslopp kan påverkas med s.k. reglerad dränering. Med detta menas att man på lämpliga jordarter (läs genomsläppliga) dämmer dräneringen och på så sätt höjer grundvattenytan över täckdikesnivå under vinterperioden när marken är bar. På så sätt fördröjs avrinningen, och nitrathalten kan reduceras genom naturliga processer. Amerikanska försök ger vid handen att kväveutlakningen på detta sätt kan reduceras med upp till 50%.

Rationell växtodling förutsätter täckdikning!